18/10/10
:( Vill inte att du ska ha ont i hjärtat. Men Moa, det behöver inte vara slut. Nu vet du ju vad det är du vill göra, så fortsätt bara. Rollerna kommer att r u l l a in, jag är övertygad. Plus (jag vet att det kanske är fel läge att säga detta helt själviskt) att det ändå finns lite positivt i sorgen eftersom att det nu kommer att bli mycket lättare att träffa dig.
Nu blir det väldigt stor kontrast till din hjärtesorg, men jag är faktiskt väldigt glad för tillfället (med en konstig bismak dock, som jag inte vet var den kommer ifrån). I söndags var jag nämligen första dagen på ett av mina nya jobb: jag städade en lägenhet i gamla stan, vilket känns fett. Inte lika glamouröst som det liv du nu vant dig vid, men jag gillar verkligen att städa (ja!). När det inte är min egen skit jag skyfflar undan dvs, för då blir det nämligen som att jag kopplar på någon slags autopilot och bara kör på. Känslan av att stå i den nystädade trean med en otroligt fyndigt formulerad lapp nyss lämnad på köksbordet var denna: Klartänkt. Jag kände mig utredd, uttrasslad, lugnad. Typ lite som efter jag har sprungit långt eller tränat tills jag spytt.
Vet inte om jag nämnt det heller, men nu när jag ändå är inne på det så är det andra av mina två jobb inget mindre än läkarassisten på Strandvägskliniken. Jag har jobbmail, olika nycklar och ska installera en fax i mitt hem för att kunna sköta arbetet hemifrån. Hur ballt är inte detta??!!!
Annars då?
Eftersom mamma och pappa är i Andalusien har jag använt kameran lite. Vet att mina bilder inte kommer att kunna mäta sig med dina, men det är kanske kul att se lite av mitt liv ändå, nu när vi är som i ett distansförhållande...? Så, i kronologisk ordning från i torsdags till idag:
Runa böjer sig
Runa pratar i telefon
Runa chillar och pratar i telefon
Hannah precis innan hon skissar ett underbart första utkast av Gertrud, vår films älskade protagonist
Jag med ett finger stucket av ett krossat vinglas i Roberts soffa. Fin soffa va?
Yrsa och Hannah under skoltid, idag! Har saknat Yrsa som varit i Barcelona!
Klasskamrater Nina och Lovisa.
Det var det, och sist men inte minst: Gud vad många det är som har svamp i underlivet nu för tiden, tycker du inte?
Mvh
Jaana-Kristiina
Nu blir det väldigt stor kontrast till din hjärtesorg, men jag är faktiskt väldigt glad för tillfället (med en konstig bismak dock, som jag inte vet var den kommer ifrån). I söndags var jag nämligen första dagen på ett av mina nya jobb: jag städade en lägenhet i gamla stan, vilket känns fett. Inte lika glamouröst som det liv du nu vant dig vid, men jag gillar verkligen att städa (ja!). När det inte är min egen skit jag skyfflar undan dvs, för då blir det nämligen som att jag kopplar på någon slags autopilot och bara kör på. Känslan av att stå i den nystädade trean med en otroligt fyndigt formulerad lapp nyss lämnad på köksbordet var denna: Klartänkt. Jag kände mig utredd, uttrasslad, lugnad. Typ lite som efter jag har sprungit långt eller tränat tills jag spytt.
Vet inte om jag nämnt det heller, men nu när jag ändå är inne på det så är det andra av mina två jobb inget mindre än läkarassisten på Strandvägskliniken. Jag har jobbmail, olika nycklar och ska installera en fax i mitt hem för att kunna sköta arbetet hemifrån. Hur ballt är inte detta??!!!
Annars då?
Eftersom mamma och pappa är i Andalusien har jag använt kameran lite. Vet att mina bilder inte kommer att kunna mäta sig med dina, men det är kanske kul att se lite av mitt liv ändå, nu när vi är som i ett distansförhållande...? Så, i kronologisk ordning från i torsdags till idag:
Runa böjer sig
Runa pratar i telefon
Runa chillar och pratar i telefon
Hannah precis innan hon skissar ett underbart första utkast av Gertrud, vår films älskade protagonist
Jag med ett finger stucket av ett krossat vinglas i Roberts soffa. Fin soffa va?
Yrsa och Hannah under skoltid, idag! Har saknat Yrsa som varit i Barcelona!
Klasskamrater Nina och Lovisa.
Det var det, och sist men inte minst: Gud vad många det är som har svamp i underlivet nu för tiden, tycker du inte?
Mvh
Jaana-Kristiina
Kommentarer
Trackback