1. Hur gick det med chlamme nu då? Alltså, känn inte att du måste skriva ner det i bloggen. Men skicka iväg ett SMS!

2. Hoppas dina sångkonserter gick bra idag! Jag undrar om en viss R filmade jippot den här gången? Om så är fallet är jag väldigt intresserad av att se materialet! Ledsen att jag inte kunde komma! 

3. Helgen som gick, helgen v. 46. Och vilken helg sedan! I fredags hade jag FREDAGSMYS! Ja, precis som reklamen för chips duvet. Jag skulle faktiskt köpa chips och åka hem till S. Stod där på Konsum vid chipshyllan och ska välja vilken sort jag ska ha (det blev sourcream n onion ofc) när jag plötsligt kommer på mig själv med att stå och nynna på den där jävla låten: "snart äre fredagsmys om det så är det sista jag gör osv". Herregud liksom. 

Aja, inte så spännande med fredagsmys kanske. Vill du höra om spriten? I lördags var jag och CJ som fyllde 21. Jag var asfull och hade fantastiskt roligt och så var det med det!

spontan reaktion på dit senaste inlägg: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH

Tänker efter.

Nej ok, det är fan inte så kul om du har "Chlamydia", men man dör ju inte. MEN FAN vad osoft. Keep me updated!

Jaana för fan, hälsa din mamma att filmen var sjukt bra. Alltså, historien då. Måste läsa boken. På tal om detta, fredagen alltså, upptäckte jag när jag vaknade av ett dunkande huvud att jag på min ipod phone hade ett flertal bilder från kvällen. Egentligen vet jag inte om sånt här passar sig här på bloggen men men! Ja ba göre! 

Jag som gick beteendelinjen på gymnasiet och allt borde väl utan svårigheter kunna slänga ur mig en djupgående analys av ditt penisavund. Min första tanke går förstås till Sigmund Freud, antar att jag inte behöver förklara varför. Min andra tanke är då att du kanske är fast i den anala/orala fasen? Eller den oidipala? Kommer inte riktigt ihåg hur det var med det där men jag är övertygad om att jag kan utföra lite terapi på dig över en fika eller så, jag är ju faktiskt kvalificerad. Vad sägs?

Du minns kanske att vi delade en smärta i gommen? Min smärta har expanderat och sitter nu både i gom, hals, näsa och öron. Tyckte synd om mig själv och stannade hemma från skolan igår. Köpte asdyr sushi och åkte hem till PV:n bara för att upptäcka att mina smaklökar tappat sin funktion och att sushin lika gärna kunnat kosta 69 kronor istället för 105 (för nio bitar!!!). Detta ledde till ännu mer självömkan och jag stannade därför hemma från jobbet idag. Jobbar dock på att rycka upp mig och för en timme sedan fann jag tillräckligt mycket inspiration för att baka en plåt blåbärsmuffins. 

SOM DU KANSKE MÄRKER är jag inte överdrivet peppad på livet atm. Det kan bero på att snön kom igår, det har gått en dag och jag vill redan DÖ. Hur överlever man? JÄLP

Vill inleda med att tacka för en fin helg med dig (lördag)! Vi börjar bli bättre på det här med irl-kontakt nu känner jag, vilket känns bra! 

Vaknade klockan 12 igår och upptäckte att jag drabbats av bakfylla OCH grov förkylning. Låg kvar i sängen till fem, PV:n kom, vi kollade på Toy Story 3 och åt chips. Vaknade i morse och hade sjukt ont i näsan. Ja, du läste rätt: ONT I NÄSAN. Vad gör man åt det liksom? Hjälp?

Dagen blev dock lite roligare när jag köpt en Aftonbladet. Där hittade jag nämligen artikeln om mig och Mathilda, den kan du läsa HÄR.


Haha..

Fina bilder från en fin kväll, indeed! Vill veta lite mer om vad som hände utanför Hells Kitchen? 

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva idag förutom att GE MIG ETT NYTT JOBB FÖR I HELVETE. Så nu tänker jag göra det förbjudna och vända mig till den lilla läsarskara vi har och bedja på mina bara knän; har någon ett jobb till mig? 
Jaja, något som muntrade upp mig i natt var i alla fall den senaste episoden av Gossip Girl. Min kärlek till Chuck Bass börjar i ärlighetens namn att gå till överdrift. Tror typ att jag är Blair Waldorf (hans brud TYP), har något sådant hänt dig, Jaana? Vad ska jag göra??

När jag lämnat er och åkte hemåt med 38 graders feber igår kväll kändes det lite tråkigt så klart. Väl hemma åt jag två mackor, läste högt för mig själv ur en bok och tittade till sist på Lost in Translation innan jag somnade klockan 02.30. 
Egentligen hade jag inte så värst mycket feberyra men mitt i filmen tyckte jag att detta var ganska kul, och när jag vaknade i morse tyckte jag fortfarande att det var ganska kul så nu drar jag slutsatsen att det faktiskt ÄR ganska kul.

Jag föddes på min dödsbädd.  Jag hade uppnått en ålder av 79 år. Inte för att skryta, men för en bonde på Indiens landsbygd är detta en mycket hög ålder. Denna dag, min dödsdag, kom alltså inte direkt som en överraskning. Det var den 11e september 1991 och skördesäsongen var i princip över. Det hade varit en slitsam sommar och trots min höga åder hade jag slitit hårt på åkern hela perioden. Den här sensommarmorgonen vaknade jag av att jag kände – ingenting. Inte helt osökt kom jag att tänka på talesättet ”Den dag du vaknar över 50 år och inte har ont någonstans, då är du död”. Jag förstod därmed vad som stod på dagsschemat och förlikade mig således med det. Långsamt slöt jag ögonen för att somna om för sista gången. Ingen sol trängde igenom mina tunna ögonlock, inga mönster dansade på hornhinnan, där fanns bara ett komplett mörker. Plötsligt uppenbarar sig en liten strimma av ljus långt borta i mörkret. Jag förstod med ens att det var ditåt jag skulle och jag började springa. Den lilla ljusglimten blev allt större och större och jag förstår att det är ljuset vid tunnelns slut. Plötsligt stannar jag. Där, inuti ljuspunkten kunde jag plötsligt urskilja rörelser. Jag kisar och anstränger mina synskadade ögon. Mitt i ljuset uppenbarar sig ett vitt rum, nästan kliniskt inrett och med mycket få möbler. Jag kunde urskilja silverfärgade vagnar med blänkande verktyg på. Plötsligt dyker ett enormt ansikte upp framför mig.
- Det var mig  en envis liten flicka! Men vi ska nog få ut henne ska du se. KRYSTA!
Språket hon talade klingade falskt i mina öron vid den tidpunkten även om jag senare kunde förstå vad hon sagt trots att jag då hade glömt bort det.
Plötsligt känner jag hur tunnelns väggar rämnar kring mig. Dock kan jag inte minnas att några väldiga stenblock föll över mig, snarare en mjuk och lite slemmig vägg som liksom tryckte mig framåt, mot ljuset. Jag rycks med och låter rörelsen föra mig med sig likt en våg. Jag förlorar mig i minnen om den enda gången jag besökt kusten men väcks plötsligt ur min fantasi av ett hjärtskärande skrik, ett skrik av smärta. Utan att jag ens hinner reagera har jag landat i det vita rummet, där inne står fyra vita kvinnor i vita kläder. Jag är naken, blå och skrynklig. Jag antar att det är så allting slutar men även så allting börjar. Det var inte alls såhär jag hade föreställt mig min återfödelse.

Låt mig citera något du skrev i ditt senaste inlägg "Men känner du dig inte lockad av något kanske du kan... skriva en artikel om något viktigt? En insändare? Krönika? Sy ett klädesplagg? Måla naglarna? Söka till Paradise Hotell?"

1. Samhällskunskap var typ mitt sämsta ämne i skolan, jag är sjukt dålig på att argumentera för mina veka åsikter.

Det blev ingen film igår men det blev en idag! Jag och Isa hade bokat biljetter till Somewhere, Sofia Coppolas nya film. Så satt vi där på Bio Rio och väntar på att släppas in i salongen och helt plötsligt kom Filip UT ur salongen! Så han köpte en biljett han också. Filmen var fin, inte så himla spännande men fin! Tyckte mest om den söta flickan, Elle Fanning åååååå så söt!!

Hänger inte riktigt med på det där med kameror i lägenheten och allting? Vilken lägenhet befann du dig i? Vad skulle ni göra? Berätta!
Angående min trivsel i situationen så är det liksom inte kamerorna som fängslat mig utan mer alla fina människor jag jobbat med. Och att de uppskattade vad jag gjorde. Jag kände mig duktig. Man tänker kanske att stå framför kameran som skådespelare och att stå framför kameran som modell är samma sak. Men å nej nej nej. Som modell kände jag mig liksom aldrig duktig, så detta har varit så himla skönt. Visste liksom inte att jag var duktig på något. 

Jag vill verkligen se en film idag, det är en sådan dag duvet. Men jag kan verkligen inte komma på någon! Om du hinner läsa detta innan kvällen kan du väl bara slänga in ett par tips i kommentarsfältet om du har några på lager. Kommer ihåg att du skrev om Serge Gainsbourg-filmen här för ett tag sen, det kanske vore något. 

Du missade en himla fin kväll igår! Fick några väldigt fina bilder (hoppas jag) som jag slänger om här om ett par timmar när jag laddat in dem. 

För övrigt saknar jag dig JÄTTE_MYCKET. Vilken dag kan du ses? Jag kräver MINST en fika!

puss från Moa

Hur kan man bli glad av att städa? Shit, skulle verkligen vilja ha dig som roommate. Men good for you! Och det andra jobbet? Låter sjukt serious? Läkarassistent! Ska du börja medschool efter studenten? *Blir eld och lågor* Älskar greys anatomy!

Idag kom Filip och Simon hem till mig. Vi höll på och pyssla med en grej i nästan fyra timmar. Du får se på lördag! Här får du två ledtrådar!

Kom precis hem från min sista inspelningsdag - SÅ_JÄVLA_DEPPIGT. Orkar inte skriva mer än att FY FAN vad detta har varit  F A N T A S T I S K T. Vill bara lägga mig i min säng och dö om jag inte får hålla på med det här resten av mitt liv. Vill aldrig mer servera mat på en trött restaurang eller läsa om trötta dramatiker. KAN INTE FATTA ATT DET ÄR SLUT, DET ÄR SLUT. 
ONT

Idag vaknade jag upp bredvid denne, i vanlig ordning. Fint!
Vem vaknade du upp med?

Ses ikväll, förhoppningsvis!
/Moa

Tycker din tolkning av mina rubriker stämmer ganska bra, och visar att du känner mig ganska väl. Du hade lika gärna bara kunnat anta att jag är en poetisk tönt.
För ja, på senaste tiden har någonting förändrats. Vet ännu inte om det är inuti mig eller runtikring mig. Igår hade jag ont i hjärtat, inte på grund av Gossip Girl den här gången tyvärr (å herregud chuck). Och inte blev det bättre när jag kommer till jobbet där vi spelar Lugna Favoriter (=kärleksballader) HELA dagen. Mitt hjärta brast tusen gånger, kul. 
Nåväl, saker och ting ser bättre ut på kärleksfronten idag, så oroa dig inte!

Alltså jag vet inte! Glitter hör väl ihop med premiärer oavsett vad det är för film? Men jag har aldrig varit den glittriga typen så jag tror jag hoppar den delen hur som helst. Men om du tycker man ska koppla klädseln till filmen, ska vi då klä oss i 70tals-kläder? Hm. ANGÅENDE DETTA: Vilken tid börjar filmen? Jag fick nämligen veta igår att jag ska iväg till Katrineholm och filma på måndag kväll. Hoppas jag kan klämma in detta innan! Det vore fab. 

ALLTSÅ!!! BILDERNA!! GUD vad jag saknar dig när jag ser dem! Och London! Vi är så fina (fula?)!!!! 

Igår fick jag en iPhone 4, vet att du inte är den som är den men tycker ända att du förtjänar att veta att nu kan man höra vad jag säger i telefon. Tycker det är helt fantastiskt. Dock var tiden för leveransen lite olycklig. Satt nämligen igår och skrev en hemtenta som ska vara färdig på måndag när pappa plötsligt kommer in med Paketet. "Vem kan begära av mig att skriva en hemtenta när jag fått en iPhone?", tänkte jag.. Och åkte till kägelbanan och drack öl. Vadå "ser inte kopplingen"?

Jag och Bella var på Vasamuseét  igår också. Nuff said. 

Här är lite bilder från gårdagen *STAY UPDATED* 

Känner mig som en elev som skolkat och ska komma med en bortförklaring nu MEN JAG HAR VARIT BORTA HELA HELGEN. Och självklart måste det kosta pengar att få lite wifi på hotellrummet, kom igen liksom. END OF STORY, typ.

Tisdagsdaten låter ju hemskt romantisk. Enligt wikipedia är romantik en estetik- och tankeströmning inom europeisk kulturyttring, och den epok då denna var som mest utbredd. Enligt mig hör romantik ihop med kärlek. Min fråga till dig lyder som följer: är du lite kär? Bara lite kanske? Pyttelite?
Dessa frågor förde mina tankar till ett parallellt universum, en kär Jaana? Hur skulle det fenomenet yttra sig? Hur fungerar det i praktiken? Vidare spann mina tankar iväg och ännu en fråga slog rot, hur skulle en icke kär Moa fungera i praktiken?
Ingen vet.

Kär eller inte kär, PVn är pretto och DET ÄR KLART jag vill gå på premiären med dig! Måste ju börja öva på att vara filmstjärna *skoja*. Men är det glammigt eller? Måste man ha glitter på sig? Nästa måndag alltså?

Yours Truly
Moa