Jag jobbade även min första dag idag (med feber!!) det måste du i alla fall erkänna är en bedrift? Det gick ganska bra i alla fall, fint med gratis sushi till lunch också. Får mig att sakna matkortet lite mindre. Sedan var jag även och träffade regissören (fortfarande med feber), det gick väl också ganska bra. Behövde inte säga så mycket för han satt mest och babblade på. Men jag vet inte, tror detta var mitt sista stopp. Någon annan får nog rollen! känns som det..

Angående syskon så förstår jag absolut var du menar även om jag inte tänker på det där du beskrev så väldigt ofta. Där emot tänker jag mycket på min barndom när min bror såklart hade en väldigt stor roll. Ibland kan jag bli helt SJUKT nostalgiskt och börja tänka på alla somrar på sandhamn och fårö och skåne, och när mamma och pappa lät mig gräva ner en burk med pengar i trädgården och nästa dag hade det växt upp en cykel där, och då börjar jag nästan gråta för att jag (och ingen annan) kommer att få uppleva precis det där igen.

Händer det dig? Usch.

Hade visst ingen bild från min barndom på datorn men här är en fin annan:

Yours Truly